från en vän

"Fången i sig själv... Det borde du skriva om. Så är det ju just nu, så det borde du skriva om" sa du till mig häromdagen. Som om det var en självklarhet, att skriva. Blotta mig via skrifter och svåra metaforer. Enkelt tyckte du som var van, svårt tyckte jag som satt fast. Vi två borde skriva en bok, eller bara en krönika kanske. Vi är ju inte ensamma du och jag. Vi vet ju vilka som går under bron, vilka som springer till tåget och vilka som har solglasögon i mörkret. Någonstans, däremellan om vi skulle skratta eller kramas, lämnade du avtryck. Tacksamt drog du på ena mungipan och vi skrattade och kramades på samma gång.